66 procent av svenskarna undviker i någon utsträckning att ta ställning i samhällsfrågor på nätet av oro att utsättas för näthat, visar en ny Sifoundersökning. 87 procent ser också näthat som ett hot mot demokratin. Unga är mer utsatta för näthat än andra grupper.

8 procent av svenska ungdomar i åldern 16 till 25 år uppger att de har blivit utsatta för näthat det senaste året. Det är framför allt unga män som uppger att de utsätts (10 procent). Mer än var fjärde ungdom uppger också att de undviker att ta ställning i olika samhällsfrågor på nätet, av oro för att utsättas för näthat. Undersökningen har gjorts på uppdrag av TietoEVRY, Trygg-Hansa, Göteborgs Stad och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).

– TietoEVRY verkar för en ökad digitalisering av samhället och för ökad tillgänglighet och inkludering. Våra tjänster och vår digitala infrastruktur används av många kommuner, regioner och samhällskritiska funktioner. Därför arbetar vi också ständigt med att kartlägga och förebygga digitaliseringens baksidor. Vi har till exempel tagit fram typsnittet ”Polite Type” som automatiskt korrigerar och byter ut kränkande ord som en del av en större diskussion kring nätmobbning, säger Karin Schreil, Sverigechef på TietoEVRY.

De plattformar där unga upplever att det förekommer mest näthat är i tur och ordning Twitter följt av Instagram och öppna kommentarsfält på till exempel nyhetssidor. Unga upplever också i högre grad att det förekommer näthat på TikTok och i spel än övriga svenskar. Precis som övriga svenskar så uppfattar unga att näthatet främst handlar om frågor kopplade till migration, invandring och integration. Men unga upplever mer näthat kopplat till sexuell orientering och jämställdhet än övriga svenskar.

Bättre på att anmäla näthat

Unga är bättre på att anmäla näthat än övriga svenskar. 43 procent uppger till exempel att de någon gång har anmält näthat, då framför allt till sociala mediers anmälningsfunktion, jämfört med snittet på 30 procent.

Årets Friendsrapport visar också att etnicitet är den vanligaste orsaken till trakasserier bland barn och unga.

– Barns utsatthet för kränkningar, mobbning och trakasserier på nätet är ett samhällsproblem som drabbar folkhälsan. Vi vuxna måste sätta gränsen för vad som är okej och inte. På nätet såväl som i samhället i stort. Det är det viktigaste och mest prioriterade uppdrag som vi vuxna har. Därför måste vi också agera som förebilder på nätet. Det är så positivt att se aktörer som TietoEVRY väljer att engagera sig i frågan. Tillsammans med TietoEVRY skapar vi möjligheter för barn och unga att diskutera och sätta fokus på tonen på nätet, säger Maja Frankel, Generalsekreterare på barnrättsorganisationen Friends.

Undersökningens resultat i korthet

• 8 procent av svenska ungdomar i åldern 16 till 25 år uppger att de har blivit utsatta för näthat det senaste året jämfört med snittet på 7 procent.
  
• 27 procent uppger att de undviker att ta ställning i olika samhällsfrågor på nätet av oro för att utsättas för näthat.
  
• De plattformar där unga upplever att det förekommer mest näthat är Twitter (41 procent), Instagram (38 procent) och öppna kommentarsfält på till exempel nyhetssidor (38 procent). Unga upplever också i högre grad näthat på TikTok (22 procent) och i spel (19 procent) än övriga svenskar.
  
• 17 procent av de unga anser att man måste kunna tåla ett hårt språk och förolämpningar när man är online, jämfört med snittet på 10 procent. 57 procent tycker inte att man ska behöva tåla det, jämfört med snittet på 74 procent.
  
• 35 procent av de unga anser att näthat är ett hot mot demokratin jämfört med snittet på 56 procent.
  
• 43 procent av de unga uppger att de någon gång har anmält näthat, jämfört med snittet på 30 procent.

Om undersökningen/rapporten

Undersökningen baseras på svar från 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år som under juni och juli 2021 intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten finns även sammanfattade i rapporten ”Svenskar och Näthat 2021” gjord av Insight Intelligence i samarbete med TietoEVRY, myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Göteborgs stad och Trygg Hansa.